Kommunalt ledningssystem för säkerhetsarbete.

Nu kommer nästan en upprepning av det tidagare inlägget men jag kända att jag ville få med hur själva ansvaret är fördelat högre upp i beslutande ledet.
Översta ansvaret för säkerhetsarbete i kommunen har kommunstyrlesen. Detta ansvar har man fått som uppdrag av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har i sin tur tilldelat detta ansvar till högsta tjänstemannen i kommunen, nämligen stadsdirektören. Stadsdirektören har alltså det ytteresta säkerhetsansvaret i kommunen. För att sedan föja detta led av ansvar neråt, går vi i nästa led ner till säkerhetschefen i kommunen, Mats Björk och denna avdelning. Men denna avdelning har inga ansvar för säkerheten utan jobbar bara med säkerhetsfrågorna. Efter detta led kommer gruppen SAMSÄK som bevaka säkerhetsfrågorna i kommunen.
Aldra sist så ska det på varje arbetsplats finnas minst ett säkerhetsombud.

Intervju Mats Björk Säkerhetchef Trollhättan

Förvaltningar jobbar med säkerhet…

Inom trollhättans kommun finns det  8 olika förvaltningar. Det är:
– Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 
– Kommunstyrelsens förvaltning
– Kultur- och fritidsförvaltningen
– Miljöförvaltningen
– Omsorgsförvaltningen
– Stadsbyggnadsförvaltningen
– Tekniska förvaltningen
– Utbildningsförvaltningen
Chef över alla dessa förvaltningar är stadsdirektören.
Varje förvaltning har en chef som kallas Förvaltningschef. Förvaltningschefen är säkerhetsansvarig inom sitt sitt område, delegerat infrån statsdirektören. Säkerhetsansvaret för kommunen har stadsdirektören på uppdrag av kommunfullmäktige.
Som ett exempel kan jag ta säkerheten inom Omsorgverksamheten i Trollhättan kommun. I kommunen så är förvaltningschefen i Omsorgsförvaltningen ansvarig för alla säkerhetsfrågor inom tex alla äldreboende och gruppboende. Detta är hon tills de hon delegerar bort detta ansvar neråt i organsiationen, vilket hon givitvis gör, för hon kan inte hålla koll på all säkerhet på alla verksamheter inom kommunen inom omsorgen. Så vanligtvis delegerar hon ut säkerhetsansvaret till de olika enhetscheferna på de olika verksamheterna. Sedan kan enhetscheferan givetvis ta hjälp av sin personal som t ex skyddsombud och liknande. 

Det finns också en samrådsgrupp i Trollhättans kommun som kallar sig SAMSÄK.
Det är en grupp som samlas där varje förvaltning har utsett en representant som kallas för säkerhetshandläggare.  Dessa möten är till för att ta upp gemensamma frågor inom säkerheten. Dessa träffas 4 gånger per år. Detta är ännu ett exempel på ett bra tvärsektoriellt arbete.

Intervju med Mats Björk Säkerhetschef Trollhättan
http://www.trollhattan.se/thn_templates/OrdinaryPage.aspx?id=2210

Kommunens jobbar med säkerhet

Risk- och sårbarhetsplanen, som görs var femte år är för Trollhättans kommun den grund man bygger sitt förebyggande arbete för risker, minska sårbarheten och öka kommunens riskhanterings- förmåga till. Analysen har tagits fram utifrån ett brett perspektiv som i slutändan rör alla nämnder och förvaltningar inom kommunen. En effekt av denna risk- och sårbarhetsanalys är ökad medvetandegrad och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Dessutom ger risk- och sårbarhetsanalysen ett underlag för information till invånare, anställda i Trollhättans Stad och övriga aktörer inom Trollhättans geografiska område. De som tar fram detta dokument är funktionen för Skydd och Säkerhet inom Administrativa kontoret, Kommunstyrelsens förvaltning.

Eftersom Trollhättan inte har något särkild certifikerat arbete med säkerheten, har jag fått förklarat för mig, så riktar jag först in mig på en mer en allmän förklaring på vad man kan ha för metoder när man arbetar med säkerhet på kommunal nivå
Certifikatet En säker och trygg kommun.
Redan på 1970-talet utvecklades tvärsektoriella skadeförebyggande program i ett antal svenska kommuner. Numera går konceptet under namnet – En säker och trygg kommun – eller – A safe Community – . Programmen syftar till att förebygga skador bland medborgarna i den egna kommunen. I Sverige arbetar över 100 kommuner med att förebygga skador och ett sjuttiotal efter modellen ”En säker och trygg kommun”. 14 kommuner i Sverige har klassats som säkra och trygga kommuner enligt WHO:s kriterier.

Trollhättans hade förrut en trygghetsplan som ett övergripande måldokument för  trygghetsarbetet i Trollhättan. Trygghetsplanens övergripande mål var att ”alla invånare skall kunna känna sig trygga för sin personliga säkerhet och sin egendom i sina hem, på offentliga platser och olika institutioner” Planen har nu faktiskt ändrads och ersatts med en övergripande handlingsplan i motverkan mot brott. 2009 antogs därmed en ny Brottsförebyggande handlingsplan i Trollhättans Stad. Den brottsförebyggande gruppen skall arbeta för att alla invånare i Trollhättan skall känna sig trygga för sin personliga säkerhet och för sin egendom i sitt hem, på offentliga platser och i olika institutioner. Det finns även  en Hälsopolitisk handlingsplan för Trollhättan. Den handlingsplanen koncentrerar sig kring två huvudområden, trygghet och fysisk aktivitet. Äldre är enligt handlingsplanen en prioriterad målgrupp där samverkan skall utvecklas. 2006 antogs den nu gällande Handlingsplan för kvinnofrid vars övergripande syfte är att förebygga mäns våld mot kvinnor samt att tillgodose misshandlade kvinnors behov av skydd och stöd. I handlingsplanen anges att man att det finns skäl att speciellt uppmärksamma äldre kvinnors utsatta situation. Ett led i detta arbete har varit att man genom utbildning av personal gjort det möjligt för omsorgsförvaltningen att inrättat särskilda kvinnofridsinstruktörer inom äldreomsorgen.
Man har som en del i säkerhetsarbetet mot äldre, en tjänst som erbjuder alla människor över 65 en utbildning i säkerhet i hemmet.

Trollhättans handlingsplan för medborgarnas trygghet och säkerhet
Kommunens risk- och sårbarhetsanalys
http://www.trollhattan.se/thn_templates/OrdinaryPage.aspx?id=2088

Räddningstjänsten plats i kommunen och samarbetsform mellan kommunala räddningstjänstförbund

Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (Närf) som räddningtjänsten i Trollhättan går under är ett kommunalförbund som innefattar Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborgs kommuner. Dessa kommuner samarbetar med räddnigsinsater och personal kan lätt flyttas till var det finns behov. Alla kommuner har sin  eget kommunala handlingsplan, men man har samma handlingsprogram när det gäller räddnigstjänsten. Som ett exempel på hur det fungerar rent praktiskt så får t ex Trollhättans räddningstjänst alla Vänersborgs larm och tvärt om. Sedan kommer man överens om hurvida man ska åka och hjälpa till på ”varandras larm”.
Detta leds rent politiskt så, att en  direktion har bildadts, där förbundsmedlemmarna företräds av en ledamot och en ersättare från vardera Färgelanda och Mellerud samt av två ledamöter och två ersättare från vardera Trollhättan och Vänersborg.
Förbundet samverkar mycket nära med medlemskommunerna men även med andra myndigheter och organisationer.
Förbundet innefattar nio brandstationer med placering i olika kommuner och olika stats delar, Brålanda, Färgelanda, Högsäter, Mellerud, Sjuntorp, Trollhättan, Vargön, Vänersborg och Åsensbruk.

Närf huvuduppgift i kommunerna är framförallt att  förebygga och förhindra bränder och andra olyckor, inom sin kommun.. Målsättningen är självklart att minska och begränsa antalet olyckor. Inom Närf har man förstått att den förebyggande verksamheten är en mycket viktig arbetsuppgift. Räddningstjänsten är som jag skrev nedan redan med från början med i samhällsplaneringen för att skapa en så säker och trygg miljö som möjligt och detta följs sedan upp med regelbundna besiktningar. En viktig del som räddningstjänsten har som uppgift i Trollhättans kommun förutom förebygga olyckor och bekämpa eldar, är att de har hand om utbildningar och information i brandförsvar och branadsäkerhet till kommunens befolkning och företag. Man kan sammanfatta räddningstjänsten uppgifter inom trollhättans kommun är att förebygga och förhindra bränder, samt andra olyckor. de har också ansvaret för att befolkningen i Kommunen för den information och utbildning som anses lämplig för deras verksamhet
http://www.narfrtj.com/
Intervju med Peter Sigurdsson, Brandman, Närf

Samhällsplanering

De krav som skall följas i samband med planläggning och nybebyggelse och övrig bebyggelse  finns angivna i Plan- och bygglagens  2 och 3 kapitel  och i Miljöbalkens  3 och 4 kapitel.
Det är kommunen som ansvarar för upprättande och beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser inom sitt geografiska område samt beslutar om lov för bebyggelse m.m.
Översiktsplaner
Översiktsplanen innehåller avvägningar mellan olika allmänna intressen och behandlar alltså inte enskilda intressen. Översiktplanen behandlar mark och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingen för kommunens hela yta och ska visa kommunens långsiktiga strategiska utveckling. 
Detaljplan
är till för den närmare regleringen av markens användning, bebyggelse och anläggningar.
Områdesbestämmelser
kan användas för begränsade områden och reglera markanvändningen i vissa fall.

Jag har läst en rapport som gjorts inom kommunen när man 2008 planerade för att utveckla och bygga ut östra delen av centrum i Trollhättan. Man har tänkt att bygga ett relativt stort område med villor och bostadrätts lägenheter. Plus att man gör lite nya vägar. Man gjorde då en rapport som hette Samrådsredogörelse. Där har man skickat ut sin planerade utveckling av den södra delen av staden till  olika nämnder och företag som blir berörda av arbete och som kan vara till hjälp för ett väl fungerande arbete. Man gör vad man kan kalla ett tvärsektoriellt arbete. Man har också gått ut med vad man ska göra till allmänheten innan arbetet bara för att få med invånarnas synpunkt på den tilltänkta utvecklingen av staden.

Nämnder som är inblnadade och har fått lov att visa sin åsikt och komma med synpunkter är:
– Byggnämnden
– Miljönämnden
– Tekniska nämnden
– Utbildningsnämnden
– Kultur och fritidsnämnden
– Arbetsmarks och socialnämnden
– Omsorgsnämnden
Räddningstjänsten har fått ta del av ritningar och upplägg på utbyggnaden och om det står det: ”Har inget att erinra mot planförslaget. rekommendationeran i kommunens riskhanterings-plan följs. I kommande detaljplansarbete ges räddningstjänste ytterligare möjligheter att komma med ev. synpunkter.”

Kommunen Trollhättan har som ambition att ha en så öppen dialog som möjligt när det gäller samhällsplaneringen i kommunen. När det gäller planer om nybebyggelse, utveckling och andra mark- och vattenfrågor har man som mål att alla kommunens invånare ska kunna delta i samråd som rör planfrågorna. Det gör man för man anser det är en lagreglerad demokratisk rätt för alla medborgare.
Men högsta säkerhetsansvaret har förvaltningschefen för den berörda förvaltningen, i detta fall stadsbyggnadsförvaltningen. Han eller hon ser till att visa saker blir gjorda innan man godkänner bygget. Många av dessa uppgifter delegeras ut, som t ex riskanlysen som skall göras innan bygget börjar. Dett gör oftast av inhyrda konsulter. Riskanalysen skilljer sig på vad de är man bygger för nåt. Bygger man en skola så måste man väga in risker som är just vanliga för skolor som
t ex anläggda bränder stölder, inbrott och barnolycksfall. Därför måste man bygga och skapa  säkra utomhusmiljöer, man måste väga in säkerhet och skydd för att undvika inbrott, mm.
När bygget är klart och en verksamhet flyttar in är det verksamhetsnjyttaren och fastighetsägaren som ansvarar för säkerhetfrågorna. Och de blir de i en skola den enhetschef, rektor som ansvarar för säkerheten men hon/han kan som i många andra fall delegera ut denna uppgift och ta hjälp av sin personal.

http://www.trollhattan.se/upload/stadsbyggnad/pdf/Samradsred_o_alvstrand.pdf 
http://www.trollhattan.se/thn_templates/OrdinaryPage.aspx?id=2188
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM
Intervju med Mats Björk

Kommunens handlingsprogram

Enligt lag så ska varje kommun ha ett handlingsprogram för olyckor inom kommunen. Kommunen skall arbeta för en säker omgivning för de som bor i kommunen och för att riskerna för olyckor och skador minskar eller undviks genom förebyggande åtgärder. Man skall i stor utsträckning  ta initiativ till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande arbete inom kommunen.
Handlingsprogrammet och arbetet med med säkerheten i kommunen skall ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring.

Nu har jag fått ta del av trollhättans kommuns handlingsprogram. Trollhättans kommun har valt att kombinera det vanlig handlingsprogrammet med planen för extraordinära händelser. Man har även valt att ta bort risk och sårbarhetsanalyser från denna rapport då man anser att detta är känsliga uppgifter för säkerheten av kommunen. Tänker beskriva lite om detta dokument och förhoppningsvis får läsaren en bra bild av det. 
Mål som sätts upp för kommunen inom säkerheten får kommun är att man ska bedriva effektivt och fortlöpande arbete inom säkerhet och krishantering.
handlingsprogrammet beskriver var olyckor sker idag och anger mål för kommunens forsatta olycksfallförebyggande arbete.

För att uppnå en god förmåga och klara målen som en säker kommun måste man enligt handlingsprogrammet kontinueligt kompetensutveckla de nyckelpersoner som ansvarar för kris och säkerhets arbete inom kommunen. Handlingsprogrammet handlar om hur trollhättans stad skall agera vid olyckor inom kommunen förutom brand.
I handlingsprogrammet presenteras 35 specifika risker som kommunalstyrelsen har bestämmt att de ska prioritera extra. dessa specifika risker står det grundligt om i risk och sårbarhetsanalysen och de som står är bla vilka som ansvarar för vissa delar och vad som behövs göras när någon olycka inträffar. Några exempel på dessa risker är:
– Olyckor i hamnen,
– Tunnelolyckor 
– Bro olyckor. 

Arbetssättet som det arbetar enligt, som visas här ovan, kan mycket väll liknas med SAM cirkeln. denna cirkeln bygger på en femårsperiod.

Handlingsprogrammet känns mycket rörigt och det handlar mest av extraordnära händelser. Det är svårt att förstå vad det egentligen står rent faktamässigt,  jag tycker det mest känns som att det inhåller massa fina klyschor om mål som ska uppnås. Vad man verkligen fått med är statistik om olyckor och olika risker i kommunen. Men det är svårt att få en helhetsbild i handlingsprogrammet när det är uppdelat på olika rapporter samtidigt som det är olika flera olika rapporter på en och samma.

 http://www.trollhattan.se/upload/nodsituation/pdf/Handlingsplan_handlingsprogram.pdf
Trollhättans risk och sårbarhetsanalys

Tvärsektoriellt arbete

Tvärsektoriellt arbete är alltså som jag har förstått det när olika organisationer och aktörer samarbetar, informerar och inspirerar varandra med avsikt till att få ett bra gemensamt resultat. Man arbetar från olika håll och hjälps åt tillsammans för ett gemensamt resultat.
De låter som en bra idé att ha med i  sitt arbetssätt inom kommun. Som ett exempel så fungerar detta arbetssätt bra att förklara med att föräldrar skickar iväg sina barn till skolan och förväntar sig att de ska lära sig saker men samtidigt att skolgången skall vara säker miljö för barnet och man förväntar sig att barnet skall komma hem efter en säker och lärorik dag.
Men vilka är det då som står för barnets säkerhet i skolan? De finns ju en mängd olika aktörer med i den frågan. Räddningstjänsten har ju en del i detta  i min kommun genom att de ska utbilda både personal och barn i säkerhet och brandfrågor, och det påverkar barnen säkerhet i högsta grad.
Som det står i Räddningstjänstens handlingsprogram så ska man erbjuda ”kundanpassad” brandskyddsutbildning till arbetsplatser och liknade.
Förskoleklasser ska få komma på studiebesök på brandstationen och man skall även ta emot prao elever från årskurs 7-9. Samtliga elever i årskurs 5 ska få en utbildning i brandskydd.

vilka är det mer som påverkar säkerheten för barn i skolan?
Vad de finns för risker och viken säkerhet som finns på skolgården spelar en stor roll för branens säkerhet på skolan. Vem som har det ytterta ansvaret för det inom trollhättans kommun, politsikt sett är den tekniska förvaltingen. Men om man går neråt i leden så är det framförallt vaktmästarna som kan påverka säkerheten på skolgården så att den blir en säker miljö för barnen. Rektorn har och sitt ansvar i det hela med att se till att arbetet utför korrekt av t ex vaktmästaren och att det finns tillräckligt med personal så att barnen kan gå i en säker skola.
Sen har fastighetsägaren ett stort ansvar för att deras fastigheter och tillhörande ytor är säkra. 
Jag ringde upp en inom kommunen (kommer inte ihåg namnet, blev kopplad hit och dit ett antal gånger) som jobbar just med säkerheten inom kommunen och frågade just om det tvärsektoriella arbetet när det gäller säkerhet. Han kunde inte ge mig ett bra exempel på hur de arbetar med det, men när jag föreslog detta exempal jag har skrivit sa han – ja just så kan man säga att vi arbetar, vad de nått mer du undra över? har lite bråttom…
Med anfdra ord så jobbar min kommun så mycket med säkerhetn att de knappt har tid att prata i telefon. Det känns tryggt!

http://skyddmotolyckor.wordpress.com/resurser-2/tvarsektoriellt-arbete/
 – föreläsning av tvärsektoriellt arbete
http://skyddmotolyckor.wordpress.com/resurser-2/tvarsektoriellt-arbete/
http://www.trollhattan.se/thn_templates/StandardPage.aspx?id=3797

Ett beslut blir till

Nu tänkte jag skriva lite om hur man fattar ett beslut och vad som tas upp på ett kommunfullmäktige möte. 
Beslut kan fattas från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen nämnder eller tjänstemän. det beror vad det är beslutet rör och hur stort beslutet är.
Ju större de är ju högre upp fattas besluten.
kommunfullmäktige har möte en gång månaden. dessa möten är offentliga och allmänheten kan komma och titta på dessa möten.
Kommunfullmäktiges sammanträden direktsänds även i  lokalradio Trollhättan kommun på våglängd 90,6 MHz. 

jag har tittat lite på en sammanträdeshandling från ett vanligt möte som kommunfullmäktige hade den förste Mars 2010.
Vad som gicks igenom på detta möte var bla mycket om hur vissa platser i Trollhättan skulle utvecklas.  bla diskuterades om hur man skulle förnya och bygga ut ett stort industriområde. många av dessa ärenden togs det inte beslut om direkt i kommunfullmäktige utan expedierades* som det så fint heter till olika nämnder. Just beslutet av denna fråga expedierades till byggnads och trafiknämnden.
* Expediera = vidarebefodra något ( www.ne.se ) 

Man gick också igenom ricklinjer och standarder som skulle gälla framöver för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, riktlinjer för dagvattenhantering mm. Vad man märker är att de verkligen diskuterar allt mellan himmel och gjord. Jag tror att de va Calle som även nämde i sin blogg att det var väldigt mycket val av vem som skulle ha en viss post och vem som skulle ersätta vem mm. det innehåll dett möte också.
men sammanfattningsvis kan man säga att de flesta stora frågorna diskuteras hos kommunfullmäktige men de sista ordet och beslutet får oftast någon nämnd ta som är mer specialiserad på just den avdelning frågan gäller. ( http://www.trollhattan.se/thn_templates/StandardPage.aspx?id=2257 )

Handlingsplaner

Idag tänkte jag skriva lite om Handlingsplaner i Trollhättan. Jag har hittat handlingsplanen för räddningstjänstenm men inte för själva kommunen. hittar bara en sårbarhetsananlys som är ett förarbete till den framtida kommande handlingsplanen. Denna rapport är från 2005 och man får ju hoppas att de har hunnit göra ett handlingsprogram till nu… 

Enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778; LSO) skall alla kommuner ha två handlingsprogram.
D

et ska finnas en handlingsplan för kommunen och en handlingsplan för räddningstjänsten i Trollhättan. Tänkte börja att redovisa lite det sistnämda, Om räddnigstjänstens handlingsplan. 

 

Handlingsplanen för Norra älvsborgs Räddningstjänst, som räddningstjänsten heter här i Trollhättan är begränsad till förebyggande verksamhet för brand och räddningstjänst. Som jag tolkar det så beskriver man bara i detta handlingsprogram de olyckor och det förebyggande arbete som rör bränder, trafikolyckor andra händleser som rör räddningstjänstens arbetsuppgifter.   
Man har skrivit om vissa säkerhetsmål för förebyggande arbete av räddningstjänsten som innefattar att de som bor i kommunen ska kunna känna sig säkra i sin vardag. Exempel på vissa säkerhetsmål är :
# Att alla som bor och vistas i kommunen ska få den informationen som är nödvändig för att skydda sig mot olyckor relaterade till brand. 
# Barn och ungdommar ska ges särkilda möjligheter till utbildning och information för att kunna hantera bränder och förebygga olyckor.
# De som bor och vistas i kommunen ska kunna säkert utföra fritidsaktiviteter.

Det står även om prestationsmål för vad räddningstjänsten skall utföra i sitt arbete för att förebygga mot brand.
# Räddnigtjänsten skall informera de boende i kommunen om brandsäkerhet i hemmet. Målgruppen för denna information baserar man på den statistik för inträffade bränder och tillbud man för i kommunen.
vad som ska prioriteras enlig denna handlingsplan är:
– Äldreboende, inkl Psykiatriska boenden
– Skolor och branomsorg
– Bostad för flerfamiljsboende
– Industri som innebär särkilda risker för omgivningen
# Man ska även kunna erbjuda ”kundanpassad” brandskyddsutbildning till arbetsplatser och liknade.
# Förskoleklasser ska få komma på studiebesök på brandstationen och man skall även ta emot prao elever från årskurs 7-9. Samtliga elever i årskurs 5 ska få en utbildning i brandskydd.

Just detta med att barn och ungdomar får lära sig och utbildning om brandskydd tycker jag som en oerhört bra del i det förebyggande arbete mot bränder och olyckor. Om man redan från barndomen får lära sig om brandskydd och får påfyllning lite då och då  under ålderns gång har man nog präntat in många saker i bakhuvudet och förhoppningsvis kommer man ihåg de mesta den dagen man plötsligt får vara med om en brand och kan kanske handla rent utav rutin.

Det står även om vilka risker som finns inom Trollhättans kommun. Vilka byggnader som är kulturminnen, stora lokaler som kan innefatta många mäniskor samtidigt. T ex stora varuhus. Industrier som med särkilda risker som Saab och VolvoAreo.

Handlingsplanen innefattar också en mångd statistik om hur många byggnader som är riskobjekt, utryckningsstatistik, och olyckstyp.

Denna handlingsplan är en gemensam handlingsplan för hela Norra Älvsborgs Räddnigstjänst som innfattar totalt 5st kommuner där Trollhättans kommun är en av dem. Men man har samtidgt en induviduella planer och statistik för varje kommun    
( http://www.narfrtj.com/ )

 

 

 

Trollhättans kommun

Trollhättans kommun fungerar samma som det flesta andra kommuner i Sverige skulle jag tror.
Man har först (en,ett?) kommunfullmäktige som består av har totalt 61 ledamöter. detta är det högsta beslutande organet i Trollhättans kommun.  de sammanträder i gång per månad och hälften måste närvara för att ett beslut ska kunna tas. här bestämmas de tyngsta frågorna som  tex budget.

lite mindre frågor och smalare frågor kan beslutas i organ som är lägre ner i beslutande rang. Som t ex Kommunstyrelsen eller olika nämnder. Kommunstyrelsen skall ”bereda och yttra sig” över alla beslut och ärenden som kommunfullmäktige beslutar, och ärenden som de går igenom. kommunstyrelsen och olika nämnder som finns, har olika ansvarsområden.
exempel på vad som finns för nämnder i Trollhättans stad är:

Utbildningsnämnden
Omsorgsnämnden
Arbetsmarknad och Socialnämnden
Kultur och Fritidsnämnden
Tekniska nämnden
Bygg och Trafiknämnden
Miljönämnden
Valnämnden

Under dessa nämnder finns det sk utskott.. dessa är ännu mer specialiserade på en visst område om man ser under Omsorgsnämnden finns det tre olika utskott:
Äldreomsorgsutskottet
Utskottet för omsorg och psykiatri
Utskottet för enskilda ärenden 

och för att kontrollera alla dessa nämnder och utskott så att de gör nåt nyttigt och att arbetet ger något till skattebetalarna som betalar deras löner har man Kommunrevisorer. det är en grupp politiker på nio personer som kan ta hjälp av konsluter om det skulle behövas.

http://www.trollhattan.se/thn_templates/StandardPage.aspx?id=4014